Vad och hur företag vÀljer att basera sin utdelning av bonus och optioner pÄ till ledande befattningshavare Àr viktigt, inte bara ur ett Àgarperspektiv, utan Àven ur ett samhÀlls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att utröna vilka eventuella trender som kan utlÀsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under Ären 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte Àr att se om det har skett nÄgra förÀndringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar Àr mÄlet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att fÄ en annan syn pÄ det hela och tolka resultaten har vi Àven valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vÄr undersökning kommit fram till att det finns trender att utlÀsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieÀgare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivÄn pÄ bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersÀttningen var oförÀndrad.Skandia-skandalen har inte haft nÄgon större pÄverkan pÄ incitamentsprogrammens utformning förutom nÄgra mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade Àven bonustaken.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats Àr deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden Àr en survey genom dokumentstudie, av frÀmst kvalitativ karaktÀr. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrÄn bÄde ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har dĂ€rigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebĂ€r att reglerna blir svĂ„ra att tillĂ€mpa och implementeringen blir svĂ„r. Införande av nya redovisningsregler innebĂ€r förĂ€ndringar för företagen och detta stĂ€ller krav pĂ„ att företagen hĂ„ller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hĂ„lla sig uppdaterad gĂ„r till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Syfte: Vi Àmnar med denna studie beskriva och analysera hur publika aktiebolag presenterar information gÀllande ersÀttningar till ledande befattningshavare i sin Ärsredovisning. Vidare Àr syftet att undersöka vilka företags samt intressenters Äsikter till denna redovisning Àr. Metod: Studien Àr uppbyggd av tre delstudier. Den första Àr en kvantitativ kartlÀggning med deskriptivt syfte. De övriga tvÄ Àr kvalitativa undersökningar som genomförts via strukturerade och semistandardiserade telefonintervjuer.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela vÀstvÀrlden. I Sverige har rörlig lön Àven blivit vanligare. Rörlig lön eller ersÀttning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersÀttning. Ett typiskt belöningssystem till chefer bestÄr vanligtvis av baslön, förmÄner, rörlig lön, lÄngsiktig incitament och en pensionslösning. SammansÀttningen av en ledande befattningshavares totala ersÀttning har ofta diskuterats dÀr bland annat ersÀttningsnivÄerna till chefer bör vara legitima och möta förstÄelse bland företagets intressenter.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersÀttningsnivÄer och varför det finns skillnader pÄ dem. Det Àr intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersÀttningsnivÄerna för att fÄ en förstÄelse kring varför nivÄerna skiljer sig Ät mellan bolagen. Det har gjorts mÄnga studier kring ersÀttning till ledande befattningshavare, men fÄ nÀr det gÀller ersÀttning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersÀttningsnivÄerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar styrelsens ersÀttning i sin helhet vad gÀller storlek och form bland bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersÀttning i den mÄn de finns och anvÀnt oss av teorier kring ersÀttning till ledande befattningshavare och applicerat dem pÄ styrelsen. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tÀnkas pÄverka ersÀttningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes dÀr data hÀmtades frÄn bolagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmÀrkte sig dÄ de var signifikanta i alla vÄra modeller.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersÀttning för ledande befattningshavare har förÀndrats i Ärsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen Àr gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag bestÄr av Ärsredovisningar frÄn 16 börsbolag under Ären 1996-2004. Undersökningen Àr av deskriptiv karaktÀr och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktÀr, dÀr bÄde regelverk och det empiriska underlaget varit utgÄngspunkter.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersÀttningsnivÄer och varför det finns skillnader pÄ dem. Det Àr intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersÀttningsnivÄerna för att fÄ en förstÄelse kring varför nivÄerna skiljer sig Ät mellan bolagen. Det har gjorts mÄnga studier kring ersÀttning till ledande befattningshavare, men fÄ nÀr det gÀller ersÀttning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersÀttningsnivÄerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar styrelsens ersÀttning i sin helhet vad gÀller storlek och form bland bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersÀttning i den mÄn de finns och anvÀnt oss av teorier kring ersÀttning till ledande befattningshavare och applicerat dem pÄ styrelsen. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tÀnkas pÄverka ersÀttningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes dÀr data hÀmtades frÄn bolagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmÀrkte sig dÄ de var signifikanta i alla vÄra modeller.

ErsÀttningar till ledande befattningshavare har alltid varit en kÀnslig frÄga dÄ de skiljer sigmarkant frÄn de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. BÄde formen och nivÄerna Àrannorlunda, vilket i sig inte Àr nÄgot nytt. Vad som har vÀckt intresset för den hÀr uppsatsen Àratt det de senaste Ären har vÀxt fram en allt större debatt dÀr intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersÀttningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmÀrksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav pÄ förbÀttring av ersÀttningssystemen i det svenska nÀringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angÄende ersÀttningssystemen som visar att svÄra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivÄer samt otillrÀcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sÀtt att ersÀtta sin ledandebefattningshavare.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

VittnesmÄl Àr en vanlig form av bevis i rÀttegÄngar och spelar ofta en avgörande roll för utgÄngen av brottmÄl. Studier har visat att fullstÀndigheten och tillförlitligheten av vittnesmÄl pÄverkas av ledande frÄgor och lÀngden pÄ retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frÄgor och retentionsintervallets pÄverkan pÄ minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av icke-ledande eller ledande frÄgor om filmens innehÄll. Resultaten visade att vilseledande frÄgor resulterade i sÀmre minnesprestation Àn icke-ledande frÄgor.

Bakgrund: Rörliga ersÀttningar och sÄ kallade bonusar har varit vÀldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och Äsikten huruvida de de Àr av positivt karaktÀr eller inte Àr delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön vÀxt i snabbare takt Àn den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom omrÄdet men mÄnga visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet Àr att det Àr svÄrt att jÀmföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns mÄnga andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in pÄ företagets framgÄng som kan vara svÄra att bortse ifrÄn i en studie.Problem: FrÄgan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och dÀrför Àr forskningsfrÄgan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien Àr att i en jÀmförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.